Några vänliga ord betyder så mycket

I min presentation här på blogen framhåller jag att jag samlar på små händelser i vardagen. Idag fick jag en ny att lägga i min samlarlåda: I morse fick jag mycket motvilligt konstatera att dagen inte skulle gå ihop om jag inte tog bilen ner till stan. I närheten av stationen finns billig parkering och med lite tur hittade jag en plats där. Precis framför mig hade en sopbil just stannat. Jag hastade förbi den påväg till parkeringsautomaten och hör till min förvåning att renhållningskillen tilltalar mig. "Är det ok om jag säger att du har snygga strumpor?" frågar han. Det låter som han nästan ångrar sig i samma stund som orden kommer ur hans mun. Jag blev jätteglad för komplimangen. Hade nämligen med tvekan valt just de strumporna till kjolen denna morgon. Var osäker på om de inte var lite för mönstrade för att passa mig. Förklarade snabbt för killen att han gärna fick ge mig en komplimang och att jag blev glad. "Ja, jag tyckte bara att de passade så bra på dig", fyllde han då i - som om han kunnat läsa mina morgontankar. Jag glömde nästan att det småregnade när jag vandrade från bilen in till stan. Tänk vad några vänliga ord kan pigga upp! Men tänk vad tråkigt det är att vi oroar oss för om det är ok att ge komplimanger. Killen bad ju nästan om ursäkt redan från början. Är övertygad om att även han fick en gladare morgon när han kunde konstatera att han inte förolämpade utan gladde med sina uppskattande ord. Hoppas han fick en lika glad förmiddag som jag!