Förra måndagen hade jag och KF-ordföranden i Örebro, Torgny Larsson, en debattartikel i Nerikes Allehanda som manade politiker till att föra politisk kamp utan förolämpningar och övergrepp. Tyvärr finns inte artikeln på nätet, men här är ett utdrag av det viktigaste:
"I en politisk debatt är det lätt att de skarpa vinklingarna får ta över – både i kontakt med medierna och på hårt pressade opinionsmöten. Politiker lockas att agera för att få en rubrik eller applåder – kanske genom att klappa till en motståndare så hårt att det till och med är förödmjukande. Och visst kan det finnas poäng att hämta, om stämningen redan trissats upp och publiken dras med i kampens hetta. Men väldigt många, tror vi, känner mest obehag inför hårda ord och förödmjukelser. De som inte redan är övertygade anhängare kan mer avskräckas än attraheras av dem som tar i hårt. Och utan att få de tvivlande med sig vinner ingen vare sig några val eller stärker tron på demokratin.
Men är det då inte en alldeles omöjlig uppgift att få alla tuffa politiska debattörer att sänka tonläget och bete sig lite schysstare. Jo, om det handlar om att försöka ändra på alla så är det så. Den enda du egentligen kan ändra på är dig själv. Den som inte själv använder fula knep, kan ofta konstatera att som man möter andra blir man själv bemött. Om du bestämmer dig för att försöka uppträda schysst, föra en saklig debatt utan personangrepp och misstänkliggöranden, så kan du också påverka andra att bli schysstare. Den som har bra argument och vet vad den pratar om, har dessutom stora förutsättningar att vinna både debatter och väljarnas förtroende – utan vare sig förödmjukanden eller övergrepp.
Verkar det svårt? Ja, kanske – men vi tror att det möjligt."
Valrörelsen går nu in i sitt intensivaste skede, och vår uppmaning gäller i allra högsta grad.
Det är oerhört tråkigt varje gång en politiker trycker till eller använder väldigt starka ord för att kritisera sin motståndare. Jag är helt övertygad att det inger respekt att avstå. Starka ord ska sparas till riktigt starka tillfällen. Att som argument till exempel påstå att en meningsmotståndare ljuger, tror jag får får fler att stänga öronen och gå därifrån än det föder nya anhängare. Att kalla motståndare för nedlåtande "smeknamn" föder inte heller någon respekt. Jag hittade för en tid sedan en gammal artikel av Pernilla Ström, som jag tycker fångar detta på ett lysande sätt http://www.smedjan.com/etta.asp?sida=display&nr=1170. Läs och begrunda!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar