Nattåg och ceremonier

Dagarna har gått utan bloggande. Sent i onsdags kväll klev jag på nattåget till Östersund, och det känns nästan som om jag inte gjort annat än rest sedan dess.
Hela torsdagen höll jag och en kollega en heldagsutbildning för fullmäktigeledamöterna i Jämtlands läns landsting. En av mina grundteser är att en bra föresläsning innehåller två huvudingredienser: deltagarna måste få kaffe och så måste de få hopp! Tror faktiskt att fullmäktigeledamöterna i Jämtlande kände att de fick det i torsdags. Det blev en fantastiskt kul utbildningsdag och de var jätteengagerade i att diskutera sitt uppdrag och vad de kunde och ville med det. Dessutom fick de lunch.
När vi var klara tog vi flyget till Stockholm. Bokstavligen stöp i säng när jag kom fram till ett av huvudstadens hotell. Missade morgon-tv för tv-apparaten på mitt rum ville inte fungera. Inga nyheter och inte heller någon julkalender. Har fortfarande inte haft tillfälle att se den senare, får väl försöka leta mig upp ur sängen i morgonbitti.
I fredags var jag först med i en forskarpanel och kommenterade en rad förslag om reformer av den kommunala demokratin. En del av förslagen var jättespännande. Det ska bli intressant att följa utvecklingen och se vad som kan förverkligas. Ni kommer säkert att få höra om detta i debatten under våren.
På eftermiddagen presenterade jag förslaget om en uppförandekod för förtroendevalda i kommuner och landsting för Demokrati- och självstyrelseberedningen vid SKL. Efter en kortare diskussion bestämde ledamöterna att fundera djupare över dokumentets innehåll och fatta beslut i januari. Klokt, tycker jag. Det är viktigt att beredningens ledamöter verkligen känner för det som står i koden när det slutligen fastställs. Annars kan den inte fylla sitt syfte.
På tåget hem mötte jag en vän som varit på kommunikationskurs. Han hade bland annat lärt sig ett knep om hur man skaffar en bra inställning inför ett samtal med någon man har svårt för. I god tid före samtalet skriver man ner tio positiva saker om personen. Sedan går man igenom dem noga för sig själv. På det sättet möter man inte den andre med misstänksamhet skriven över hela ansiktet, utan med en betydligt positivare utstrålning. Det kan bli helt avgörande för hur samtalet går. Ska definitivt pröva detta själv inför ett svårt samtal som jag vet att jag måste ta vad det lider. Fast inte idag - utan senare...
Idag har jag varit på heldagsutbildning om ceremonier - barnvälkomnande, vigslar, partnerskap och begravningar. Det var mycket intressant! Jag är nominerad till vigselförrättare och begravningsofficiant i Örebro kommun för nästa mandatperiod. Blir jag vald, är det jätteviktigt att få utbildning för att kunna genomföra uppdragen på ett kompetent och respektfullt sätt. Jag ser fram emot det.
Nu ska jag halvlägga mig i soffan under en filt och slötitta på tv. Ha en bra lördagkväll!