Långsamma filmer för eftertanke

I helgen såg jag filmen "Capote". Den var bra tycker jag. Fick mig att fundera över vad som driver oss människor och vem som är mest ond i en givet sammanhang.
"Capote" var en långsam film. Berättelsen växer fram i en takt som kräver en del av den som tittar. Allt sveper inte förbi i turbofart, obehag hinner greppa tag i en, möten och händelser blir inte bara på ytan. Flera av de bästa filmer jag sett på senare tid är långsamma filmer; "Kim Novak badade inte i Genesarets sjö" och "Syriana" till exempel. Kanske beror det på att jag åldras, att jag gillar det långsammare tempot. Troligare är att det har med min personlighet att göra. Jag gillar att fundera djupare över vad jag ser och upplever. Känslor tenderar att gripa tag i mig, skaka om på insidan. Det är kanske idén bakom långsamma filmer - att vi ska hinna gripas av det vi ser. När filmen är slut, fortsätter berättelsen ett tag till i våra tankar. Håkan Nesser vill kanske att vi ska fundera vidare över vem som mördar och varför. George Clooney vill att vi ska ruskas om i våra ställningstaganden kring terrorism och krig i Irak. Bennet Miller vill att vi ska grunna på vem som är ondast av mördaren och den som gör profit på hans öde. Eller vill de bara underhålla oss och tjäna pengar? Tråkigt i så fall.

Noterat

Carl Bildt får behålla respekt hos mig. Vad bra att han kom till insikt om behovet av att sälja sina aktier i Vostok Nafta.
Återstår att förklara efter senast dygnets larm: Var tog stormen vägen? Rapporter om detta mottages tacksamt.
Nu tar jag fredagkväll - är bjuden på middag med tända ljus. Mysigt!

Tidens gång, hästmys och nyhetskommentarer

Oj är det nu redan fredag igen. En vanlig fredagsreplik, men för mig känns den extra aktuell denna gång. Veckan har verkligen rusat iväg. Det känns absolut inte som det var 7 dagar sedan jag stod i Borlänge kommun och pratade om hot och våld mot förtroendevalda, vilket var det jag ägnade förra torsdagen och fredagen åt.
Nåväl, fredag är ju min hästdag. Har haft samma häst sedan i somras - han hyser en hemlig dröm om att vara knähund. Det är så mysigt att borra in näsan i pannan på honom och samtidigt klia lite på huvudet. Då står han bara alldeles stilla och njuter. Dessutom är han rolig att rida.
Två nyheter att kommentera idag (se http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=1002326): Först Carl Bildts aktieinnehav i rysk energi.
Håller med min statsvetarkollegor Lauri Karvonen och Gullan Gidlund om att detta är en trovärdighetsfråga av betydligt tyngre dignitet än svarta barnflickor. Det är en mycket central politisk fråga om hur Europa ska förhålla sig till att köpa och göra sig beroende av energi från Ryssland. Självklart kan den svenske utrikesministerns aktieinnehav bidra till trovärdighetsproblem när han ska vara med och diskutera detta. Jag är lite förvånad över att han inte håller sin politiska heder högre och säljer. Fast jag inser också att här talar vi om stora pengar, och hur lätt sånt får människors omdöme att brista.
Sedan: Har ni sett den nya regeringens första utnämning av högre tjänsteman i staten?! Moderaten Per Unckel blir landshövding i Stockholm. Vilka var det som så högljutt kritiserade den förra regeringens utnämningar av partikamrater? Börjar detta trovärdigt?

Barn är prislösa!

Affären med Madonnas försök att adoptera en liten pojke från Malawi gör mig upprörd. Har ni inte följt händelserna så kan ni datera upp er genom att läsa dagens DN. Här finns en artikel som tydligt förmedlar det sjuka alltihop. /www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=583641&previousRenderType=6
Är frågan verkligen vilket pris man kan sätta på ett barn?
Verkligen inte, om ni frågar mig. Barn är prislösa - ingen kan göra anspråk på att äga dem och därmed ha rätt att sälja eller köpa. Vi avlar och föder våra barn som ett lån från framtiden. Vuxna har ansvar för att skydda, stödja och ibland vägleda dem. Vartefter de växer upp blir de mogna att leda sin egen väg. Men vi har ingen rätt att skapa eller kräva av dem vilka de ska bli eller sätta pris på deras huvuden.
Ja, jag vet - det finns många som inte tycker riktigt som jag. Och verkligheten är ganska grym i detta avseende. Men det hindrar mig inte från att bli upprörd och att hävda min egen uppfattning om saken. Läs gärna om FN:s Barnkonvention här http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=55

Ungas idrottsutövande - lek eller allvar?

Scannade av nyheterna på nätet och fann en läsvärd krönika av friidrottaren Erika Johansson. Rekommenderar för läsning: http://www.aftonbladet.se/vss/punktse/story/0,2789,916129,00.html
Vilka krav ställer vi egentligen på våra unga, och varför? Jag tycker det är en viktig fråga att fundera över.

Tankar en söndagkväll

I går bjöd SVT på god underhållning när de firade 50 årigt födelsedagskalas. Jag förstår inte de kritiker som sågat programmet. Är det rävar som tycker rönnbären är sura bara för att public service kan så bra?
Att kritisera Lena Ph tycker många är ok - ibland känns det nästan som om mobben går.
Själv gillar jag inte allt hon gör, men har med åren fått en växande respekt för henne som yrkeskvinna. Hon vet vad hon är bra på och hon gör sin grej professionellt. Dessutom har hon glimten i ögat. Inte så konstigt att hon retar en del. Proffsiga kvinnor gör ofta det.
Hon deltog i ett av programmets höjdpunkter i går; hyllningen till Jacob Dahlin. En man med mycket humor och - som det kändes genom etern - ett varmt hjärta. De gudarna älskar dör unga, säger en del. Inte för att jag tror på någon gud, men visst är det alldeles för många människor som dör för unga, det håller jag gärna med om!
Annat som hänt: KIF Örebro vann matchen mot Bälinge med 3-1. Bara att gratulera!
Själv har jag ägnat dagen åt att städa ur och flytta båten (den "nya") till upptagningsplatsen. Tänk vad ut-och-åka-båt-sugen det går att bli trots kallt regn och höstmörker...

Sporthelg i Örebro

Örebro firar i dag - det blir fyrverkeri vid slottet om några timmar och glada örebroare struntar i höstkylan och badar i fontänen på Stortorget.
ÖSK är tillbaka i allsvenskan!
Själv kunde jag inte gå på matchen. Jag var på handboll; P95/96 mötte GUIF och "mina" grabbar i P92 dömde. Det slutade inte lika bra för detta ÖSK, men publiken fick njuta av riktigt bra handbollsspel från bägge lagen. Och jag bjöd domarna på fika efter matchen för att fira en bra öppning på domarsäsongen för deras del.
I morgon spelar "vårt" andra allsvenska lag KIF Örebro också hemmamatch. Inte heller den kan jag gå på. Det grämer mig. De spelar till på köpet mot Bälinge, vilket hade varit lite extra kul att se eftersom jag är född Uppsalabo. Men det hjälper förstås inte när det gäller vilket lag jag helst vill tar hem poängen på Behrn i morgon. Heja KIF!

Att vara modig

Idag vill jag skicka någon en varm hälsning med följande ord (som jag lånat från http://sv.wikipedia.org/wiki/Mod):

Mod är att handla i överenstämmelse med sina övertygelser och önskningar, även vid risk för negativa konsekvenser mot det egna jaget. Fysiskt mod är förmågan att övervinna smärta och kroppsliga plågor, medan moraliskt mod är förmågan att övervinna risker för anseende och prestige.

Myller av förväntansfulla barn

Idag upplevde jag det igen - ett särskilt ögonblick i vardagen, som fick mig att le. Det var på bussen genom hela stan. Ett par hållplatser efter min myllrade de på, ett oräknerligt antal små människor påväg på en utflykt någonstans. Ni vet, ansikten med allvarliga miner och förväntasfulla blickar. Några som pratar nästan oavbrutet och knuffar lite på varandra då och då. Och så några vuxna som försöker se till att alla är med och att alla kommer av på rätt ställe.
Många hållplatser senare myllrar de av igen. Samtidigt myllrar en ny grupp på - lite färre och lite yngre, klädda i självlysande gröna västar och hållandes varandra i handen.
Visst är de fantastiska, dessa små ögonblick i vardagen som får oss att stanna till, le lite och minnas hur det var att vara förväntasfullt barn på väg på utflykt.

Demokrater i praktiken

Måndag och ytterligare ett avhopp ur Reinfeldts regering. Det är logiskt att Cecilia Stegö Chìlo väljer att lämna posten som kulturminister, men före beskedet kändes det högst osäkert om hon verkligen skulle ta det steget eller envist sitta kvar. När det gäller licensskolet är hennes värsta tabbe inte att hon avstod från det, utan att hon förefaller ha hycklat om varför hon avstod. Det mesta talar för att det var ett medvetet politiskt ställningstagande från hennes sida - hon är helt enkelt grundmurat kritisk till public service och ansåg sig ha rätten att ställa sig över lagen och vägra betala licensen i ren protest. Hon borde varit hederlig och stått för detta. Det hade definitivt inte försämrat hennes läge oavsett om hon ändå fått gå från ministerposten eller inte. Att rakryggad stå för sina åsikter ger ofta respekt även bland dem som inte sympatiserar med dessa åsikter. Nu framstår Stegö Chìlo mest som feg och undflyende, ingen smickrande bild att bära inför offentligheten.
Vad säger oss då den senaste veckans ministertumult - ställer vi högre krav på våra politiker än på folk i allmänhet? I mitt arbete med uppförandekod för lokalt förtroendevalda är det en fråga som jag diskuterat med många vid det här laget. Uppfattningen - inte minst bland de förtroendevalda själva - är i stort sett entydig; Det ställs högre krav på politiker än på folk i allmänhet och det är rimligt att det är så. Den representativa demokratin innebär att folket väljer företrädare som ska styra landet på medborgarnas uppdrag. De folkvalda i Riksdagen utser i sin tur en statsminister som får förtroendet att ha en verkställande makt över landets styre. Detta förtroende måste statsministern noga förvalta tillsammans med de statsråd han (någongång kanske det blir en hon) utser. Politiker - inte minst de i ledande ställning - som företräder partier som förordar rättsstaten och demokratin, har ett stort ansvar att vara förebilder för andra. Att vara demokrater i praktiken! Annars tappar allt fler människor tilltron till demokratin och politiken, och vi kan hamna i ett farligt läge där vägen går mot sönderfall och någon form av diktatur.
Vad dessa högre krav sedan ska omfatta är i sig värt att diskutera. Får en förtroendevald aldrig ha prövat hasch eller druckit sig redlöst berusad, ha kört för fort eller snattat godis? Får hon eller han aldrig haft en betalningsanmärkning eller missat att besiktiga bilen i tid? Värt att diskutera - själv tror jag preliminärt att gränsen ligger på en högre nivå än så.

Tankar om en båt

Idag gick en bit av mig i idé - båten lyftes upp ur vattnet och kördes in i båtskjulet för vintervila. När jag kom till hamnen blåste det snålt om öronen det var alldeles gråmulet på himlen. Det gick inte att undvika att vemodet sökte sig in under huden. När jag skulle hämta vatten för att kunna torka av båten lite, bört sig plötsligt solen igenom det grå. Då steg modet igen. Skönt eftersom jag egentligen tycker om när det är höst.

Båtliv är en ganska ny del av mitt liv. Det är bara tre år sedan jag introducerades i denna värld, och jag blev snabbt fast! Att gunga fram i lagom tempo över vågorna är precis vad jag behöver för att koppla av och komma ifatt mig själv. Vädret spelar egentligen mindre roll. Stiltje och strålande sol, regn och hård vind. Bägge vädertyperna har sin tjusning, så länge man kan hålla sig torr.

På bilden ser ni båten i en av mina favoritvikar. Där är så underbart lugnt och fridfullt, och bara en liten bit bort kan man sitta på en klippa och titta ut över något som verkar vara en evighet hur länge som helst.

När jag torkat av båten och klappat på den en sista gång innan jag for hem igen, kändes vemodet lite igen. Båten ska nämligen säljas till våren och ersättas av en annan. Den nya båten passar bättre för våra behov. Ändå insåg jag idag där i båtskjulet att jag kommer att sakna "den gamla". En vän som - trots sin relativa litenhet - utan tvekan tar sig fram nästan var som helst och i alla väder.

Norrbottenhöst och politisk moral

Varit väldigt långt norrut i några dagar - i Norrbotten närmare bestämt. Där hade hösten kommit längre än i Mellansverige, men det var fortfarande inte så kallt och björkarna var fenomenalt vackra i klargul dräkt. Jag hann träffa ett tjugotal förtroendevalda vid tre olika möten under mina två dagar i norr. Vi diskuterade hot och uppförandekoder och medier. Jag fick återigen en hel del intressant att fundera vidare över vid mitt skrivbord. Dessutom blev jag intervjuad av Radio Norrbotten. Intervjun skulle visst sändas idag på eftermiddagen. Gissar att frekvensen inte når ända till Örebro - får kolla om de har sina sändingar på webben också.
Denna morgon förundras jag, säkert tillsammans med många andra, över hur oprofessionellt tidigare journalister hanterar granskning och avslöjanden om dem själva. De båda nyutnämnda ministrarna Borelius och Stegö Chilò har själva inte dragit sig för att kritisera andra tidigare. Därför borde de inse hur ohållbart det är att komma med rent ut sagt töntiga bortförklaringar till att de valt att inte följa svenska lagar och bestämmelser. En av de frågor jag diskuterar under mitt arbete med uppförandekoder för lokalt förtroendevalda är vilket ansvar en förtroendevald har att följa regler och bestämmelser även om de varit emot dem när de beslutats. Det förefaller finnas en bred samstämmighet oberoende av parti om att så måste det fungera. Kan det månne vara en uppförandekod även för politiska företrädare i staten?

Trist erfarenhet

Idag var jag med om något mycket trist. Tränarna till ett av lagen i handbollscupen för P92 var så hetsiga att de skapade olustkänslor hos de flesta som var i hallen. Tränarna drog själva på sig varningar i varje match och grabbarna i laget fick många utvisningar. Stämningen blev urtråkig. Och jag behöver kanske inte berätta vilket som var det enda laget på cupens första dag som förlorade alla sina matcher? Hoppas de får en god natts sömn så alla får en roligare dag att minnas i morgon!

Gnesta en fredag i oktober

Idag har hösten kommit, tror jag bestämt. I alla fall var det ett oerhört höstlikt väder när jag körde hem från Gnesta för en liten stund sedan. Regnigt, grått och ruggigt. Mysigt med fredagkväll i gillestugan ska det bli efter denna upplevelse!
I Gnesta har jag varit och träffat de två personer som utgör kommunfullmäktiges presidium där. Vi har diskuterat uppförandekod för förtroendevalda, som är ett av de uppdrag jag jobbar med för närvarande. Jag slutar aldrig att imponeras av alla dessa "vanliga" härliga människor som - utöver sitt arbete - delar med sig av sin tid till oss alla medborgare för att ta ansvar på förtroendeuppdrag i kommuner och landsting. Det var två ganska olika, men på var sitt sätt vardagskloka och ärligt engagerade människor som jag fick förmånen att dela denna fredageftermiddag med. De hade många funderingar som helt klart kommer att påverka mitt arbete. Jag blev på gott humör av att känna deras engagemang på köpet. Dubbel nytta med andra ord.
Nu ska jag laga dem mycket originella fredagsrätten tacos. Behöver ladda för en helg fylld med ungdomsidrott - både fäkttävling och handbollscup. Ha det mysigt i höstrusket!

Höger, vänster eller andra vägar?

Började morgonen med att - som oftast - ta en vända över ett antal nyhetssidor. Hos Ekot hittade jag detta http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=959978. Nyheten handlar om att Fp, C och S fortsätter att styra Västra Götalandsregionen ihop. Deras argument för samarbetet är sakpolitiska. Det är inte unikt för just VG-regionen med blocköverskridande samarbete. Det har länge varit ett faktum att det, särskilt på kommunal nivå, funnits andra samarbetsmönster än på riksnivå. Den intresserade finner ingående information om detta på http://www.skl.se/artikel.asp?C=5244&A=24142. Vi har all anledning att framöver diskutera olika vägar för den politiska framtiden. Var finns framgångarna att finna? I en större renodling av två huvudalternativ - höger ut eller vänster ut? Eller är kombinationerna som finns i VG-regionen och kommunerna värda att ta efter även på nationell nivå? Inte vet jag, men funderar över det gör jag ganska ofta. :o)

P.s. Vaddå kl 12.00? Nej, när jag skriver detta är klockan inte mer än 09.10. Är det någon som vet om jag kan ändra klockan här på något sätt. Mina hittills gjorda försök har inte lyckats. D.s.

Kanelbullar och föräldraauktoritet

"Det är kanelbullens dag idag!" Detta framförde min son till mig i morse med en betoning av orden som bara inte gick att missuppfatta. Eftersom det var alltför länge sedan jag hade tid att baka några bullar, blev det till att besöka bageriet på lunchen och handla.

Detta ska självfallet inte tolkas som att jag är en lättövertalad mor, som går på enkla knep. Nej då, men sonen ska ha handbollsmatch ikväll förstår ni. Jag är bara så övertygad om att det är bra med lite extra energi inför detta! Och när vi råkade få kanelbullar till eftermiddagskaffet på jobbet, kom jag på att just en kanelbulle kunde ju vara kul att överraska honom med.

Va? Sa jag att bullen inhandlades redan på lunchen? Ehrmp - ja, men, alltså... Men det är ju bra med lite extra energi när det är match! Eller hur?

Passa på att få lite mer koll på kanelbullar på http://sv.wikipedia.org/wiki/Kanelbulle.

Några vänliga ord betyder så mycket

I min presentation här på blogen framhåller jag att jag samlar på små händelser i vardagen. Idag fick jag en ny att lägga i min samlarlåda: I morse fick jag mycket motvilligt konstatera att dagen inte skulle gå ihop om jag inte tog bilen ner till stan. I närheten av stationen finns billig parkering och med lite tur hittade jag en plats där. Precis framför mig hade en sopbil just stannat. Jag hastade förbi den påväg till parkeringsautomaten och hör till min förvåning att renhållningskillen tilltalar mig. "Är det ok om jag säger att du har snygga strumpor?" frågar han. Det låter som han nästan ångrar sig i samma stund som orden kommer ur hans mun. Jag blev jätteglad för komplimangen. Hade nämligen med tvekan valt just de strumporna till kjolen denna morgon. Var osäker på om de inte var lite för mönstrade för att passa mig. Förklarade snabbt för killen att han gärna fick ge mig en komplimang och att jag blev glad. "Ja, jag tyckte bara att de passade så bra på dig", fyllde han då i - som om han kunnat läsa mina morgontankar. Jag glömde nästan att det småregnade när jag vandrade från bilen in till stan. Tänk vad några vänliga ord kan pigga upp! Men tänk vad tråkigt det är att vi oroar oss för om det är ok att ge komplimanger. Killen bad ju nästan om ursäkt redan från början. Är övertygad om att även han fick en gladare morgon när han kunde konstatera att han inte förolämpade utan gladde med sina uppskattande ord. Hoppas han fick en lika glad förmiddag som jag!

Livets labyrint

"Bra kläder ska inte klia, inte hindra och absolut inte strama åt på något obekvämt vis.
Det ska helst inte livet heller."

Så står det i Lena Katarina Svanbergs underbara lilla bok Sinnesfrid. Jag undrar om det inte var en dag som den jag haft idag, som inspirerande henne till dessa ord. Ibland kliar och stramar det liksom bara, inget tycks hjälpa mot det och det är inte kul alls. Är det någon som har något bra recept på antiklimedel att rekommendera, som hör av dig!
Staffan Werme skriver på sin blog om att ateister har "otro". Undrar om han med det tänker att ateister är otroende eller att de är otrogna? Mellan dessa uttolkningar ligger mycket intressant att tala om .
Själv tror jag på mina medmänniskor och jag tror på livet före döden. Vad tror du?